Mindfulness, emotionell intelligens och ledarskap

Jag surfade nyligen in på mindfullnesgruppens websida och kollade in lite vad deras verksamhet bestod av. Det slog mig då att mindfulness har varit ett ganska populärt fenomen det senaste decenniet och jag har inte granskat det som en potentiell framgångsfaktor.

Mindfulness handlar om att vara närvarande, öppen, accepterande. Du kan läsa mer om det här. Genom att arbeta med mindfulness kan man enligt mindfulnessgruppen öka sitt välbefinnande, minska sin stress, minska sina smärtor mm. Jag har använt mig av den vanliga metoden, som jag brukar tillämpa i mina inlägg, för att se vad den samlade forskningen har att säga i befintliga metaanalyser.

En av de tidigare metaanalyserna från 2004 visar från tio kontrollerade studier att mindfulness har en positiv effekt på stressreduktion. Effekten är mellan fem och tio procent. Det betyder att mindfulness är en verksam faktor som ger viss effekt men att det antagligen inte räcker som ensam faktor för att minska stressen. För den som går ifrån att inte ägna någon tid åt mindfulness till att följa ett milndfulness-program blir skillnaden ganska stor. Denna skillnad kan vara tillräckligt påtaglig för att en reduktion av fem till tio procent av stressnivån ska upplevas som en positiv effekt.

Mindfulness är ofta associerad med meditation. Meditation för ökad mindfulness har studerats i samband med andra psykologiska faktorer. I en metaanalys från 2012 har mindfulness en genomsnittlig effekt på mellan fem och tio procent. När man tittar närmare på särskilda faktorer finns det ganska stora skillnader. Störst effekt återfinns bland personer med negativa personlighetsdrag (t.ex. dominans, rigiditet, psykotisk) och vid stress. Att öka mindfulness genom meditation ger alltså positiva effekter för personer med negativa personlighetsdrag. Här ligger effekten på ca 15 procent. Effekten på allmän kognition och på emotionell reglering finns men är som bäst runt fem procent. Effekten på intelligens och välbefinnande är ca tio procent.

I en helt färsk metastudie som publicerades i februari 2019 tittar de närmare på mindfulness på arbetsplatsen. Där framkommer det att mindfulness har en positiv effekt på upplevelsen av stress, ångestminskning och minskning av psykologisk utmattning. Mindfulness har också en effekt på välbefinnande och sömnkvalitén. Effekten är som högst tolv procent för psykologisk utmattning och ca tio procent för ångesminskning.

Så här långt kan jag konstatera att det finns tydligt forskningsstöd för att mindfulness är en framgångsfaktor för hälsa och välbefinnande. Eftersom detta område går in i arbetslivet kan mindfulness även ses som en framgångsfaktor för vårt arbete. Minskad stress, ångest och utmattning gör att vi kan utföra ett bättre job.

Om man surfar runt på mindfulnessgruppens websidor hittar man en systersajt, Minds Unlimitet, där de fokuserar på ledarskap. Deras arbete med ledarskap och ledarskapskurser bygger på mindfulness och emotionell intelligens. Nästa steg är därför att titta närmare på hur mindfulness hänger samman med ledarskap.

I två vetenskapliga artiklar som båda publicerades 2018 hittar jag några intressanta resultat. I den ena studien framkommer det att mindfulness är tydligt relaterat till flexibelt ledarskap. I en föränderlig och komplex värld behöver ledare kunna fungera flexibelt för att hantera nya situationer. Här kan mindfulness vara värdefullt genom att man som ledare behåller lugnet och fokuserar på det som behöver göras. I den andra studien fann de att mindfulness var kopplat till följarnas välbefinnande och hur tillfreds de är med sitt arbete. Effekten är dock enbart indirekt då den är giltig för transformativa ledare, inte för transaktionella ledare.

I en studie publicerad 2019 undersökte forskarna relationen mellan mindfulness, ledarskap, och kommunikationen mellan ledare och följare. De tittade även på hur nöjda medarbetarna är med sin ledare. Ledarens nivå av mindfulness har en direkt korrelation med följarnas upplevelse av kommunikationen med sin chef. Effekten är ca tio procent. Medarbetare är med andra ord nöjdare med sin ledare när ledaren har en utvecklad nivå av mindfulness.

Minds unlimitet ser mindfulness och emotionell intelligens som kärnan i deras ledarskapskoncept. Jag har skrivit om emotionell intelligens i flera texter. Bland annat i detta inlägg. Inom ledarskapsområdet var det Daniel Goleman som utförde de första studierna om betydelsen av emotionell intelligens. Han uppvärderade EI som den främsta faktorn för ledarskap. En metaanalys visar tydligt att emotionell intelligens är en betydelsefull framgångsfaktor för ledarskap men inte en av de starkaste.

Emotionell intelligens har störst betydelse för våra relationer, vår hälsa och vårt välbefinnande samt för ledarskap. Effekten är ca 10 procent. Det betyder att EI inte är ett spetsfaktor eller en kraftfaktor men en breddfaktor. Breddfaktorer har halvstark men långsiktig verkan på flera områden i livet. Emotionell intelligens har även en inverkan på utbildning, arbete och grupper. Det är därför EI är en breddfaktor. Precis som Minds Unlimited skriver kan man träna upp sin EI vilket då innebär att den kan få positiv effekt på flera områden i livet. Vi pratar om ett vidgat välbefinnande.

Sammantaget är mindfulness en framgångsfaktor. Som framgångsfaktor har den störst positiv effekt på psykologisk utmattning och stress både privat och på jobbet. När det gäller relationen till ledarskap har mindfulness en betydelse för den upplevda nöjdheten med sin chef samtidigt som ledaren blir mer flexibel och kan hantera förändringar på ett bättre sätt.

Att mindfulness, och emotionell intelligens, här beskrivs som framgångsfaktorer ska inte överskattas. Det finns ett flertal andra faktorer som är minst lika viktiga och som man behöver ha med i den större helhetsbilden.

26 Apr 2019